Det är annorlunda. Det har uppstått många situationer där jag varit väldigt förvirrad. Vet inte om det handlar om att vi inte pratar samma språk eller om en kulturell skillnad (men antagligen en mix av båda två). Den första tiden tog familjen med mig runt en hel del för att visa området. Ibland hade jag ingen aning om vart vi var påväg eller hur länge vi skulle vara borta (från och med nu har jag alltid med mig min handväska och en bok när jag går ut).
Jag tycker om att bo här, att se en annan kultur får en verkligen att börja se sin egen i ett annat ljus. Känns lite som att leva i upp-och-nervända-världen ibland (småsaker som att man oftast inte skakar hand när man möter en ny person eller hur ofta man tvättat sina kläder är helt annorlunda här). Men man märker att man är annorlunda. Många stirrar. Har märkt att jag själv börjat stirra om jag ser någon ”västerlänning” på stan. Hangzhou är en väldigt stor stor stad men inte så internationell, som t.ex Shanghai.
Vi är fem tjejer och en kille som är au pairer här i Hangzhou. De är från Tyskland, Italien och USA, så en mix från lite här och där. Vi är inte jättemånga, men vi är så få att vi kan hitta på saker allihopa. Eftersom att ”våra” barn är i skolan under dagarna kan vi hitta på saker ihop. Ibland möts vi någonstans och äter lunch ihop, vi var på bio häromdagen och jag och två andra tjejer tog ut våran lediga helg samtidigt så vi kunde åka till Shanghai (vilket endast tar ca 1 h med snabbtåget). Några på LoPair anordnade en karaoke-kväll för oss au pairer, vilket var väldigt kul! Så känner att det finns en hel del att göra! Min mamma kommer antagligen komma och hälsa på mig i januari. Vi kommer då spendera en vecka ihop i Beijing.
Den största utmaningen för mig har nog varit att jag inte har friheten att göra vad jag vill när jag vill. Man har ett ansvar att vara hemma en viss tid för att hämta barnen från skolan och vara med familjen när barnen är hemma. Vissa dagar jobbar jag i princip från att jag vaknar tills att jag går och lägger mig och andra dagar är jag bara med barnen max 2 h för att de är upptagna med sina olika klasser. Så vissa perioder kan det vara väldigt intensivt och andra väldigt lugnt.
En vanlig dag ser ut som så att jag går upp kl. 7.00. Jag äter frukost och tar först sonen till skolan och sedan dottern till dagis. Är sedan ledig från ca 8.30. Om jag har Mandarinklass är det mellan 10-12, så brukar ta bussen direkt efter att jag lämnat dottern. Brukar vara hemma ca 14 och sedan hämtar jag ett eller båda barnen vid 16. Om jag inte har klass så har jag hela dagen fram till 16 ledig. Om dottern har någon intresseklass brukar jag hänga med på det (därav bra att ha en bok med sig). Sedan kl 18 brukar det vara dukat till middag. Efter middagen leker och läser jag för barnen.
Min värdfamilj är trevliga och jag gillar dem väldigt mycket. Barnen är de som är bäst på engelska i familjen, även om mamman är ganska bra. Det gör att det är svårare att få en djupare relation med dem även om vi kommer bra överens. Så om man har några bekymmer är det viktig att vara tydlig, för omöjligt för dem att veta vad man vill annars.
Ja absolut. För känns som att man är speciell och att ens fall verkligen tas på allvar. Jag är även nöjd med det kinesiska företaget, Lo Pair, som Anixi samarbetar med. Är ett mindre företag men känns verkligen som att de håller koll på att just jag har det bra.